Så hanterar du störande grannar – en guide

Vad är en störning?

Du som bor i en lägenhet i ett flerfamiljshus bor också nära inpå dina grannar. Därför är det ofrånkomligt att du kommer att höra dina grannar och att de kommer höra dig. Det kommer aldrig att bli knäpptyst när människor ska samsas på en begränsad yta, till exempel i en bostadsrättsförening eller ett hyreshus.

Högljudda barn, ljud från badrum, grannar som städar eller bara umgås och lever sina liv är ljud som du helt enkelt får tåla om du bor i lägenhet. En granne som är sjuk och hostar på natten eller har spädbarn med kolik tillhör också den kategorin. Men det finns även gränser för vad som är acceptabelt.

Du behöver inte tåla saker som att en granne har vilda fester flera dagar i veckan, bråkar med sin partner sent på natten eller stör friden på annat sätt vid upprepade tillfällen.

Det här räknas som störning – vanliga exempel:

• Musik eller tv på hög volym
• Bråk och skrikande
• Buller och oväsen i trappen eller andra gemensamma utrymmen
• Slammer från vinden
• Hundar som skäller
• Grannar som stampar i golvet
• Städning på olämpliga tider
• Spikande, borrande eller annat högljutt pyssel på olämpliga tider
• Tvättning eller städning efter klockan 22.00
• Extremt högljutt sex
• Fester och andra högljudda bjudningar
• Hotfullt beteende

Det här utgör inte en störning – vanliga exempel:

• Barn som skriker eller gråter högljutt – även om det sker på natten
• Barn som leker och/eller skräpar ner, dagtid (06-22)
• Arbeten i bostaden dagtid, till exempel att borra i väggar, spika i väggar eller att möblera om under dagtid
• Hund som skäller högljutt vid enstaka tillfällen

Vad kan jag göra om mina grannar stör?

Ett bra första steg om någon stör är att kontakta grannen i fråga och påtala problemet. I de flesta fall brukar en tillsägelse räcka. Grannen kanske inte ens var medveten om att andra stördes. Om problemet kvarstår och du fortfarande störs bör du kontakta din bostadsrättsförening, fastighetsförvaltare eller hyresvärd och informera om störningarna.

Generellt är det bäst att göra detta skriftligen, eftersom det minskar risken för att ärendet faller mellan stolarna. Då har du också dokumentation som visar när du först påtalade problemet. Både bostadsrättsföreningar och hyresvärdar är skyldiga att agera om medlemmar eller hyresgäster störs i sina hem.

Om störningarna sker kan du kontakta störningsjouren om föreningen eller hyresvärden har tillgång till en sådan. En störningsjour kan i regel vara på plats snabbt, avgöra var störningen kommer ifrån och prata med grannen. De kommer också att dokumentera händelsen och överlämna informationen till bostadsrättsföreningen, förvaltaren eller hyresvärden.

I vissa fall är det inte läge att själv prata med en granne som stör. Är störningarna allvarliga, om du upplever grannen som hotfull eller misstänker att hen kan bli våldsam bör du ringa polisen istället. Samma sak gäller om du misstänker att någon far illa.

Samla bevis genom att föra anteckningar

I vissa fall kan det vara knepigt att bevisa att en viss granne utgör en störning och även att visa på problemets omfattning. Ett klassiskt tips är att alltid föra anteckningar över störningarna. Skriv ner datum, klockslag och störningens karaktär (bråk och skrik, hög musik etc.).

Du kan sedan lämna över förteckningen till din bostadsrättsförening eller hyresvärd. Du kan också spela in störningarna med din mobiltelefon. Bevis i form av ljudinspelningar och filmer kan vara till stor hjälp om grannen inte lyssnar. Det är nämligen inte ovanligt att grannen hunnit bli tyst innan polisen eller störningsjouren hunnit dit eller återupptog det störande beteendet så fort de åkt därifrån. Utan bevisning som en inspelning kan detta bli svårt att bevisa i efterhand.

Olika typer av störningar

Vad som uppfattas som en störning och störande beteende kan vara väldigt subjektivt. Något som upplevs som störande av en person kanske inte är ett problem för någon annan och vice versa. Samma sak gäller störningarnas allvarlighetsgrad. Hetsiga diskussioner och högljudda bråk i familjer eller parrelationer kan vara ytterst obehagliga för vissa, medan andra tycker att det är helt naturligt att man höjer rösten ibland.

Så vad gäller då? Helt utelämnade till subjektiva bedömningar och personliga uppfattningar är du eller dina grannar inte. Bostadsrättslagen i kombination med rättslig praxis från domstolar, utlåtande från hyresnämnder och olika myndighetsföreskrifter ger en hel del vägledning. Man brukar bland annat skilja på störningar och särskilt allvarliga störningar.

Störningar

Hit räknas saker som hög musik, slamriga fester, bråk och slagsmål, skällande hundar och brott mot regler som att inte städa eller spika upp tavlor på natten.

Särskilt allvarliga störningar

Här rör det sig om störningar som gör vardagen outhärdlig för de andra boende i fastigheten. För att räknas som särskilt allvarlig krävs i typfallet att det störande beteendet är brottsligt, innebär en direkt fara för andra eller medför att boendemiljön i fastigheten blir direkt outhärdlig. Detta kan handla om:

• Grov brottslighet med koppling till bostaden: Till exempel svårt missbruk, prostitution och hot eller våldsamt beteende mot andra som bor i fastigheten.
• Störningar som medför att boendemiljön blir outhärdlig: Hit räknas saker som psykisk sjukdom, allmänfarligt beteende eller att personen ifråga inte kan ta hand om sig själv.

Vilket ansvar har bostadsrättsföreningens styrelse när någon stör friden?

I en bostadsrättsförening är det styrelsen som har det yttersta ansvaret för problem som uppstår i fastigheten. Det här betyder bland annat att de har en skyldighet att agera om någon i huset stör de andra som bor där. Faktum är att du kan ha rätt till nedsatt avgift om styrelsen inte gör något när en granne stör trots att du påtalat det skriftligen. Det finns rentav prejudicerande rättsfall där bostadsrättsinnehavare tilldömts skadestånd från föreningar som inte agerat. Styrelsen ska alltså ta klagomål som rör störningar på största allvar.

Vad kan då styrelsen göra? I första hand handlar det om att skicka ett varningsbrev till den som orsakat störningarna. Om det är en bostadslägenhet ska kommunens socialnämnd underrättas om störningarna. I många fall är missbruk, sociala problem eller psykisk ohälsa den bakomliggande orsaken och upprepade störningar kan vara ett tecken på att den som stör är i behov av hjälp.

Om störningarna är allvarliga och inte upphör efter en skriftlig varning kan föreningen som en sista utväg säga upp en störande föreningsmedlem. Den berörda medlemmen blir då utesluten ur föreningen, förlorar nyttjanderätten till sin bostad och blir därmed tvungen att flytta ut.

Störande ljud – vilka tider gäller?

Det finns ingen lagstiftning som slår fast exakt när det ska vara tyst i ett bostadshus. Hyresvärdar och bostadsföreningar kan emellertid ha egna regler för detta, till exempel att det ska vara tyst från klockan 22.00 till 06.00. Hyreslagen säger dock att man inte får störa sina grannar över huvud taget, oavsett tid på dygnet.

Det finns dock ingen motsvarande paragraf i bostadsrättslagen. Något som innebär att mycket är upp till den enskilda bostadsrättsföreningen. De allra flesta bostadsrättsföreningar har egna trivselregler som medlemmarna har åtagit sig att följa. Om en boende vid upprepade tillfällen bryter mot reglerna, exempelvis genom att störa sina grannar, kan föreningen ytterst säga upp medlemskapet och avhysa personen ifråga. Slutligen kan lägenheten, på ansökan av bostadsrättsföreningen, komma att tvångsförsäljas av Kronofogden.